Vaknade kl. 05:30. Så kissnödig att jag trodde att kroppen skulle spricka och kasta urin över hela väggarna. Det kändes som om jag legat i värsta draget också. Upp & hoppa - rusar till toaletten och… får ut tre droppar!! Förvånad till en början, men så smyger sig sakta sanningen på mig. Jag har fått urinvägsinfektion. Igen… FAN! Jävla meck. Gråtande och irriterad kryper jag ned i sängen igen och skickar ett sms till mamma för att söka tröst. Som den råbarkade naturmedecin-häxa till mamma jag har får jag svar tillbaka att jag skall dricka tranbärsjuice & stila till mig, gå till jobbet o bita ihop. Åh vad jag älskar min mor. 
Fick ett inringt recept och satt och ojjade mig tlls apoteket öppnade kl. 09, då stod jag vid dörren och trampade. Dessvärre heter apoteket “Vipan” och vad har dom där inne? Jo, uppstoppade jävla vipor.
Jag stod med Whiney utanför och blickade in på den där uppstoppade stöddiga fågeln vid disken. Ett steg, en fot framför en annan. Kom igen Rebekah, kom igen. Försökte ta mod, försökte att inte titta, men blicken gick tillbaka på den äckliga lilla fågeln och hjärtat började rusa. Jävla, satans skit fobi. Jävla, satans skit urinvägsinfektion. Försiktigt stoppar jag in huvudet mellan dörrara och hamnar i passagen mellan ytterdörrarna och innerdörrarna till apoteket. Försöker få ögonkontakt med expediten genom glaset, men misslyckas. Med blicken fäst i backen knör jag in mig till en position där jag har en skylt framför fågel-fan. Lockar och pockar tyst (som om fågeln plötsligt skulle befrias från sin uppstoppning av min röst och flyga emot mig!) tills expediten förvånat ser upp. Jag förklarade min fobi (känns alltid lika jobbigt, pinsamt & töntigt), men hon log bara och hjälpte mig med att hämta ut receptet och alvedonen. Hon klappade mig på armen och sa att jag kunde gå ut och vänta om jag ville. Jag sprang ut med lättnad. Jag måste verkligen ha sett otroligt ynklig ut!
Så otroligt trevlig och tillmötesgående expedit. Dagens ros till Apoteket Vipan. TACK! Och till fantastiska doktor Karin, som skrev ut receptet. Jag hade varit död utan er hjälp idag! Ovärderligt. Givetvis gick jag och köpte tranbärsjuice på mammas beordran, kastade i mig pillren och mår faktiskt redan lite bättre. Men mina få timmars sömn börjar ta ut sin rätt.
N
Läsare
anonym
Rebekah
Malin
Dannielle
Jessica
B
Fluken
Tess
Senaste kommentarer