Vanligtvis tar jag upp tragiska djurskyddsärenden på bloggen, men nu skall jag låta er njuta av denna fantastiska, imponerande video. Enjoy!
Kommentera? 2 kommentarer från:
mamma
Victoria
Fuck off, nu kör vi!
Vanligtvis tar jag upp tragiska djurskyddsärenden på bloggen, men nu skall jag låta er njuta av denna fantastiska, imponerande video. Enjoy!
Kommentera? 2 kommentarer från:
mamma
Victoria
Nu sker det igen. En hund, 12 år gammal cotton och en katt i en påse med dödliga skador har hittats i Göteborg. Hunden var torterad, svansen avskuren och knivhuggen i magen.

Kan det vara en copy-cat av “kattmördaren i Lerum”, eller finns det helt enkelt så många äckliga jävla människor i Sverige? För två år sedan dränktes och dödades tollaren Dobby i Malmö, sänktes i en sjö med tyngder i sina ben. Gärningsmannen fann polisen aldrig. Ingen annan fann dem heller.

Varför händer detta? Vem är det som begår dessa hemska brott mot hundar och katter i Sverige?
Jag är rädd, rädd för att någon skall ta mina vänner och förgöra dem. Jag sätter dem aldrig bundna utan uppsikt, på någon gård får de aldrig springa lösa och obevakade. För dessa idioter, hemska människor kan bo överallt i Sverige. Så ta hand om din vän, och låt honom ej gå ur sikte.
Rebekah
Issi
Marie
Rebekah
Anonym
rick
sussi
Jag är förbannad.
Att vi i Sverige står och hyllar oss själva över vår fantastiska djurhållning och goda djurskydd. BITE ME!
Svenskt Djurskydd är INTE bäst i världen, och det ser man inte minst på denna artikel:
NÅGON BRÖT NACKEN AV 30 DUVOR
och detta är alltså inte djurplågeri utan skadegörelse, eftersom det var “brevduvor”. Hade det vart stadsduvor så hade det inte vart “någonting” alltså. Detta betyder att jag har full rätt att gå på stan och bryta nacken av fåglar om jag vill - vad kan hända? Någon tycker kanske att jag är elak?! Tycker ju folk ändå.

Vad händer med Joel Ander som dödade katter och en hund i Lerum? Antagligen inte mycket, får så jävla bra är vårt djurskydd i Sverige. Två år är max-straffet för djurplågeri och ni kan ju gissa hur många som får sitta två år för djurplågeri i detta djurälskande land. Är det någon som kan nämna en enda?
Läs mer om Joel Ander HÄR. Orkar inte ens kommentera det missfostret mer. Men där kan vi se hur vår underbara svenska psykvård fungerar också. Grattis.
För en hel del år sedan var jag inblandad i ett hemskt vanvårdsfall av ett gäng Pitbull-blandras valpar som inte satt en endaste tass utanför dörren och var över halvåret gamla. Dom led av demodex och svår ångest, mask och var undernärda. Miljönämnden i Trollhättan var efter påtryckningar och besökte ägaren till hundarna vid två tillfällen. Inte ett skit gjordes och trots att vi fick tag i två av hundarna och dokumenterade hur illa dom var så vidtogs inga åtgärder. En hund överlevde, och henne fick jag rehabilitera under lång tid hemma. Hennes tassar blödde, för hon var ej van att gå på annat än plastmatta. Hennes demodex (parasiter) behandlades i över ett år innan hon fick sin päls åter. Fysiskt återhämtade hon sig, men mentalt är hon fortfarande instabil och rädd för män. Hon lever på lånad tid, varje dag är jag rädd att hennes nya husse kommer att höra av sig och säga att hon fått somna, för hennes eget bästa.
Se videon:
Ingenting gjordes för dessa små vänner. Varför? “Dom är inte i tillräckligt dåligt skick” fick vi som utlåtande. Inte? Dom har ju fått avlivas på löpande band, trots beundrandsvärda människor som försökt att reabilitera dem fysiskt och psykiskt i år utan att lyckas. Idag sover även Kino, som syns i slutet av filmen. Han fick ett underbart liv, och ägarna försökte verkligen få honom att glömma sitt förflutna - men det gick inte. VILA I FRID. Att ägaren/uppfödaren var kriminell ansåg miljönämnden även var en anledning till att inte vidta åtgärder, “kan bli mycket farligt”. Och var gång dom skulle dit för inspektioner (som vi tjatade till oss) så ringde dem innan. Eftersom alla hundarna var bundna till olika möbler fick han en anvisning om att man ej får ha husdjur bundna på det viset, nästa gång satt en av valparna i garderoben. Det var tydligen OK, för hundkraken var ju inte bunden.
Läste detta intressanta debattinlägg.
Utdrag: Ett exempel på ett sådant fall kommer från Östergötland, där en man med drogproblem utsatte sin sambos Golden Retriever för svår misshandel medan kvinnan var på sitt arbete. När detta uppdagades insåg kvinnan att hon var tvungen att bryta förhållandet, vilket ledde till att mannen i ett försök att få kvinnan att stanna kvar i relationen började misshandla hunden öppet. När det inte gav avsedd effekt halshögg mannen hunden i kvinnans åsyn, därefter misshandlade han kvinnan grovt. Mannen fälldes senare i tingsrätten för kvinnofridskränkning, medan ärendet gällande djurplågeri skrevs av. Där fanns varningssignaler som uppfattades av kvinnans arbetskamrater, hon hade berättat att hennes sambo slog hennes hund. Mannen var även anmäld till berörd kommun för att ha sparkat hunden i anmälarens åsyn. En anmälan som aldrig gick vidare till polisen.
Läste även detta: Sveriges Grymmaste Djurplågare

Aftonbladet har granskat samtliga 62 domar under 2008, där personer fälldes för djurplågeri eller brott mot djurskyddslagen. Tre män fick fängelsestraff. Resten fick villkorlig dom, dagsböter, penningböter eller samhällstjänst. Stoet Silver, en duktig hopphäst, fick inre blödningar och måste avlivas sedan mannen fört in ett okänt föremål i ponnyns ändtarm och slida. Bredvid spiltan hittades mannens sperma. Mannen som utfört dådet fick sex månaders fängelse. Sex månader…
Så detta är vårt fantastiska svenska djurskydd. Hurra!
Inför en egen djurskyddsmyndighet igen, där det finns poliser som skall se till att människor upprätthåller en god tillvaro för våra svenska djur.
I Sverige plågades Greyhounden Lucy till döds, bands i skogen och svalt ihjäl.

Läs mer HÄR, åtgärd: ingen. Utredning nedlagd.
Robert
Marie
Gammal Hårdrockare
Rebekah
sussi
Lenita
Dannielle
Juni

Övergiven utan mat och vatten
Fastkedjad och övergiven i tolv timmar utan mat och vatten.
Det var vad som hände en hundvalp i Trollhättan i går.
– Jag begriper inte vad det är för människor som kan göra något sådant, säger Jan Gren som var den som fann hunden.
Den övergivna pitbullvalpen fick ett varmt mottagande på polisstationen, även om den hamnade i arresten. Här är det väktare Volkan som har tagit ut hunden på en liten rast.
– Vi hörde hur hunden skällde redan i går kväll (läs söndag), men då trodde man ju att den var lös och skällde på något djur, säger Jan Gren som var ute och promenerade med sin sambo vid trakten bakom Håjums kyrkogård i Trollhättan.
Men även i går morse när Jan var ute och rastade sin egen hund hörde han hur det skällde från samma område.
– Jag gick dit och såg en hundvalp stå fastkedjad med en halvmeter lång kätting i en stenögla utan mat och vatten. Den var alldeles hes eftersom den skällt hela natten.
Jan gick genast hem och ringde polisen. Efter någon timme hade han hjälpt dem att lokalisera den och lossat hunden från kättingen. Enligt expertuppgifter rör det sig om en pitbullvalp.
Trots att hunden var ute hela natten var den i ganska god kondition.
– Men den var lite reserverad och rädd, säger Charlotte Järås, en av poliserna som hämtade hunden.
Väl inne i polishuset fick den både mat och vatten och även en välbehövlig rastning.
– Vi har sökt efter om någon anmält en försvunnen hund men inte hittat något. Men vi låter hunden vara kvar här en stund för att se om någon hör av sig, säger Stefan Johannesson, inre befäl på Trollhättepolisen.
Om ingen hör av sig kommer hunden tas till en hundgård eller hundpensionat.
Någon misstanke om brott finns ännu inte eftersom man inte vet vad som har hänt.
– Får vi inte tag i ägaren har vi ingenting att utreda, säger Stefan Johannesson.
Enligt honom är det inte ovanligt att man får in bortsprungna hundar, däremot är det mer sällsynt med att hundar överges fastkedjade på det här sättet.
Övergivna hunden kan bli din…

Pitbullvalpen som hittades fastkedjad vid Håjums kyrkogård är fortfarande utan husse eller matte.
Ingen hörde av sig till polisen angående den övergivna hunden under tisdagen. Valpen har nu flyttats till ett hundpensionat, där den bland annat kommer att genomgå olika tester. Rätten till hunden tillfaller polisen om ingen ägare hör av sig.
– Därmed skulle det finnas möjlighet för någon intresserad privatperson att ta hand om den, om nu ingen hör av sig, säger Eine-Marie Ögrim, inre befäl Trollhättan.
____________________
Jag hoppas att denna lilla sötnos hittar ett fint hem, med massor av kärlek och aktivering.
Skrutten hade vart så välkommen hit om vi inte haft fullt hus.
Kanske vet ni någon seriös, trygg person som skulle kunna ge honom ett livslångt hem?
Vad tänker en människa som lämnar en så liten valp ute i kylan om natten? ![]()
Daniel
Marie
Rebekah

Helena har jobbat på att få ut sin valps journaler för att få lite klarhet i hans död i över en månad nu. Ännu har inte djursjukhuset låtit henne ta del av vad som hände under veckan han låg inne och under de sista kritiska timmarna då han avled, de kritiska timmarna som Helena inte fick ta del av. Hennes valp var redan avlivad då hon kom till djursjukhuset. Det bör vara var hundägares rätt att få ta del av sitt djurs journaler.
Du vill väl veta vad som hänt ditt djur i djursjukhusets vård? Skriv då under och ge oss alla rätten till våra djurs journaler.
Kommentera? 5 kommentarer från:
Helena
Rebekah
emma
Emma
Läs om Majlo HÄR.
Låt Majlo åka hem nu… Skäms på Norges polis som vill avliva Majlo.
Skriv på protestlistan HÄR.
Thess
Marie
Daniel
Jag har ett par gånger blivit kallad dålig hundägare för att jag vid tillfällen i mitt liv blivit bespottad p.g.a den ras jag valt att ha, Amerikansk Pitbullterrier tidigare och nu Staffordshire Bullterrier. Javisst, så kan man ju också se det. Alla blir väl inte bespottade för att dom har den ras jag har, men jag tror inte att mina hundar utmärker sig nämnvärt för att vi skall vara mer i riskzonen än andra för att bli kallade skälsord under promenad. Snarare tycker jag mina hundar är duktiga. Den ena går nästan jämt lös och lyssnar på varenda vink, fått många uppmuntrande ord om hennes lydnad. Visst kan valpen och Whiney dra i kopplet ibland, men utfall är det bara Ludde som gör. Vanligtvis visar dom sig i att han svarar upp på en hund som gör utfall mot oss, eller så lägger han sig ned som någon typ av “gubben i lådan”. Vi har nästan rådit bot på detta, han får ha klövjeväska under promenaden och den uppgiften tar han på allvar.
Jag har också fått höra att jag lider av någon typ av “offermentalitet”. Det vill säga att jag tycker sååå synd om mig själv för att jag har “såkallade kamphundar”, för vi som har dem blir ju bara bespottade och trackaserade. Och njae, visst kan jag ibland vara gruvligt trött på fördomar och människor som ryar om att döda kamphundar hit coh dit. Men är det inte lite befogat att ändå påstå att vi inte står lika inför lagen?
Om vi jämför dessa två incidenter. I båda har ett flickebarn blivit biten av en hund:
I första fallet så är det en hund som bitit flickan till “betydande skador” i ansiktet och hon opereras. Enligt tidningsartikeln så understryker dom att incidenten inträffade under normala familjeomständigheter. Det finns inga misstankar om brott, och hunden ansvarar ägaren över under tiden för utredning av händelsen.
I andra fallet så bet hunden en pojke i jackan och en flicka i benet. Hunden anses som mycket aggressiv, och omhändertogs av polisen. Sitter på hundstall och väntar på eventuell avlivning.
Skillnaden mellan dessa fall är att den ena hunden bet, och den andra hunden attackerade. Skillnaden tror jag inte handlar om hundens utförande av ett bett utan vad hunden som bitit är för ras. Utefter hundens ras formar man en artikel, och utefter hundens ras så beslutar man om ett omhändertagande och eventuell avlivning. Du kanske inte tycker att detta är en anledning till att ha lite offermentalitet? Att känna sig lite utsatt? Kanske inte, men Golden Retriver ägare kan känna sig trygga för att när deras hundar biter är det ofast inget brott, inte ens slarv från hundägaren. Och när hundägaren säger att hunden aldrig tidigare visat tecken på aggressivitet så tror vi på det. Det går att läsa i metro, där hunden inte heller omhändertogs efter att ha huggit ett barn. Kanske får den munkorgstvång, det får dom sitta hemam och vänta på.
Men detta med att “kamphundarna” attackerar andra hundar gång på gång? Varför anmäler inte “kamphunds”-ägare när dom själva faller offer för en lösspringande hund som bits? Jag hade sprungit till polisen i 180 och tjallat tills jag skämdes. Men vad händer för dem som gör det?
SCHÄFER ATTACKERADE AMSTAFF OCH DESS ÄGARE
Där hände det inte mycket. Och ändå har Schäfern flygit på hundarna en gång tidigare.


Det blir notiser när en Schäfer biter ihjäl en annan hund och löpsedlar när en “Kamphund” biter ihjäl annan hund. I en artikel om en hundägare som dödar sin egna hund, en såkallad kamphund kan vi ibland missta artikeln för en spänningshöjande kriminalroman.
“Det blodiga dramat utspelades i ett bostadsområde..
“Mannen knivskar en rasande kamphund…
“Då gick hunden plötsligt till oprovocerad attack..”
“Det aggressiva djuret slängde sig…”
“…kunde slutligen tvinga in den vildsita besten…”
“Beväpnade sig med en 45cm lång rambokniv… fast besluten att göra slut på kamphunden en gång för alla…”
“det plågade och vettskrämda djuret gick till förnyad attack…”
Och avslutningsvis en väldigt värdig kommentar: - Jag hade tagit en mindre kniv om jag ville plåga den, säger mannen som anser sig vara djurvän.
Ja, jag vet inte jag. Kanske har jag fått allt om bakfoten och alla verkligen är lika inför lagen, kamphundar har inget dåligt rykte och heller inga puckade ägare med ramboknivar?! Eller så är jag bara en dålig hundägare med offermentalitet, som lever i ett vakum, en paralell värld till verkligheten. ![]()
Marie
Rebekah
Anna
Rebekah
Mats
Sarina
Robert
Senaste kommentarer