En artikel om Gustav, som brukar jobba på kvikkjokk Fjällstation ibland.
Han var här under sin resa genom hela Sverige, från Göteborg till Abisko genom Kvikkjokk. Norrbottenskuriren träffade honom några mil från hans avresa från oss på Kvikkjokk Fjällstation!

KOM IGEN NU GURRA! Cykla på!
(bilder finns i artikeln som jag länkar till, tyvärr kunde jag inte spara ner dem och använda här...)

Cyklar hem efter 13 bestigna bergstoppar

KVIKKJOKK.
Gustav Cronhamn har varit på semester i länet. Han passade på att bestiga 13 berg och vandra 50 dagar i fjällvärlden.

Till Norrbotten kom han på cykel - från Göteborg.
När Kuriren stöter på honom på måndagen sitter han vid vägkanten någon mil från Kvikkjokk. Han håller på att laga mat på sitt jägarkök och som de flesta måltiderna är det torkad mat med hög proteinhalt som hälls i kokande vatten.
- Det är gryta Provencal, den är kanon, säger Gustav Cronhamn med ett leende där han hukar över sitt kök.

Han stryker hela tiden handen över ansiktet för att få bort myggen. Han är ett bra villebråd eftersom han är småsvettig efter första milens cykling denna dag som hans hemresa startar.
- När jag cyklade hit blev det nio tio mil om dagen.

Tunn
Det är nästan svårt att berätta historien om Gustav Cronhamn. Denna tunna och rätt kortväxta 22-åring som verkar ha energi som kunde driva runt en mind-re industri är speciell. I alla fall i jämförelse med den vanliga fjällvandraren och för att inte tala om en Svensson som bara vandrar omkring på stadsgator.
- Jag ser det som träning och sedan är det roligt.

Gustav Cronhamn började sin resa från Göteborg den 17 maj, då klev han på sin cykel med hundra kilos packning. Den här dagen har det gått 80 dagar sedan starten och nu är han på väg hem igen.
Däremellan har han, förutom cykelturen från Göteborg, gått från Kvikkjokk till Abisko och sedan vandrat omkring i fjällvärlden. Det har blivit i det närmaste 60 mil med 25 kilo packning. Bara det här känns som en bedrift över det normala. Fast då lägger vi också till 13 bergsbestigningar, varav åtta är Sveriges högsta toppar och alla över 2.000 meter. Till exempel Kebnekaises sydtopp.
- Jag tycker det har gått bra. Det här var ett test att påfresta kroppen under lång tid.

 Parti poker
Det syns inget spår av att han nyligen varit på en 60 mil lång tripp i fjällterräng. I stället ser det ut som att han kommit från ett parti poker i Kvikkjokk med vinsten i fickan.

När Gustav Cronhamn cyklade till Norrbotten var det efter inlandsvägen, nu ska han ta kusten hem. Något han ser fram emot, men tro inte att han sedan sneddar över Sverige och tar den närmaste vägen till Göteborg.
- Nä, jag ska först ner till Smygehuk, säger han som om det är den normala vägen på cykel från Kvikkjokk till Göteborg.

Den här unga mannen som står här vid vägkanten med fjällen i bakgrunden och myggor i hela ansiktet är inte tokig, det slår vi fast här och nu. Det måste avslöjas att han har ett långsiktigt mål som är de riktigt höga topparna i världen, de som är över 8.000 meter.
- Hela den listan är mitt mål, men det blir inte aktuellt med Himalaya förrän om åtta år.

Målet är K 2
Den olyckan som nyligen skedde där med dödsoffer som följd skrämmer inte honom. Han har för länge sedan bestämt sig för världens högsta berg, K 2, eller som det också heter, Mount Godwin Austen. När det är dags för detta klättrarnas berg med en höjd på 8.611 meter över havet så kommer Gustav Cronhamn vara väl förberedd.

Han har redan planerat in en mastodonttripp om tre år. Då kommer han att vara borta i 500 dagar runt om i Europa, allt för att påfresta kroppen ytterligare ett steg.

Tro inte att denna servitör från Göteborg lägger sig på sofflocket innan dess. Förutom att genomföra svenska klassikern, Vasaloppet, Vansbrosimningen, Vätternrundan och Lidingöloppet, så planerar han ännu en sväng till i den norrbottniska fjällvärlden.
- Jag funderar på att komma hit upp och vandra nästa år också, men då kan det bli att jag först paddlar upp till Haparanda.

Lumpen i Boden
Gustav Cronhamn trivs här i Norrbotten, smaken för länet fick han i samband med sin värnplikt som artillerist i Boden för tre år sedan.
- Det är jättebra här. Ja, allt utom myggen förstås.

Efter värnplikten blev det en kortare militär bana vid Livgardet i Stockholm. Sedan en tid arbetar han som servitör på en restaurang i Göteborg. Om cirka 28 dagar är han tillbaka på jobbet, men han har hunnit med att tjuvträna.
- När jag kom tillbaka till Kvikkjokk behövde de hjälp i restaurangen så jag jobbade några dagar.  

Men behövde du inte vila?
- Tja, men jag fick ju mat och husrum.

Energi för att driva en mindre industri stämmer inte. Snarare ett kärnkraftverk.

ARTIKELN I NORRBOTTENSKURIREN