w w w . r e b e k a h . s e

Denna debatt-artikel skrev jag någon gång innan 2007-05-19, men tycker att den är värd att uppmärksammas igen i detta forum. Tidigare publicerad på Pjäsens Hundhems debatt-sida vid ovanstående datum.  

Jag har varit inbjuden till flera talkshows och radio-program, tyvärr har jag aldrig haft möjligheten eller tiden att belysa det problem jag verkligen ser för “kamphunden”. Så jag tänkte skriva om den.

1995 jobbade jag aktivt för ett förbud av varghybrid i Sverige, eftersom jag ansåg och anser att dess genetik inte samklangar med vårt svenska samhälle. I flera år har jag talat om aveln av hundar och vikten i att det är en stabil härkomst hundarna kommer ifrån för att få väl fungerande valpkullar. Därför anser jag att det inte spelar någon roll om man avlar på två trevliga, goa familjehundar eftersom valpkullen från dessa två hundar inte enbart ärver gener från mor och far, utan även deras föräldrar och förfäder. Det är därför dagens renras-avel är så viktig inom många raser. För precis som att det är registrerings-förbud på exempelvis Rottweiler såvida inte moder och fader är höftledsröntagade och mentaltestade så anser jag att man inte borde få ha en blandraskull till försäljning om inte modern och fadern genomgått mentaltest, höft och armbågsröntgen. Och blandrasuppfödare borde få skatta för sina valpkullar precis som renrasuppfödare. Med undantag för eventuella polisomhändertagna hundar eller hundar placerade via omplaceringsorganisationer där syftet är ett annat än penningfrågan. 

 Idag ser vi blandrasuppfödare som har kullar en fem, sex gånger om året. Skattefritt. Det handlar inte om småpengar, fickpengar… Det handlar om en inkomstkälla. Har du en Rottweiler/Amstaff tik och parar denna med en Pitbull/Dobermann hane så är det relativt stora hundar du parar och kan eventuellt se fram emot en valpkull på uppåt en tio valpar. Om du då som uppfödare av dessa struntar i vaccinationen, avmaskningen och dessutom inte har några utgifter för varesig registrering eller skattepengar så har du om du har tur en ca 7.000:- för varje valp. Det innebär en inkomst på 68.000:-, skattefritt. Och då har du inte haft några restriktioner om vad du får avla på, dvs kan din hane och tik vara omeriterade, icke mentaltestade eller haft någon typ av hälsokoll dvs så kan dom vara precis hur ohälsosamma som helst både mentalt och fysiskt. Och även om uppfödaren tar valpen för första vaccination, veterinärbesiktning och id-märkning (lag på detta), så kostar det ca 1000:- per valp, vilket ändå inbringar 58.000:-. Skattefritt. Och så sitter vi och funderar över hur folk kan förmå sig att avla på kreti och pleti - skälet är enkelt = tio tusentals kronor i fickan. Hur kan man bortse från uppfödarens intresse eller ansvar i detta?

Jag har sett seriösa hundägare köpa en blandras-”kamphund” (icke att förglömma även blandrashund av annan typ) och få stora problem trots att dom tränat och behandlat hunden efter konstens alla regler. Varför? Jo, för att i dagsläget så avlar man på vad som helst inom vissa områden i Sverige, för att tjäna snabba pengar. Inte alla avlar av den anledningen heller, utan avlar på sin hund för att få en avkomma av sin egen som man då antar kommer att vara lika trevlig och söt som sin egna hund. Det man inte tänke på då är att man för ihop genetiken av två olika hundar, hundar som man kanske saknar bakrunds och härkomst-information av. Det vill säga: Även om din “Tyson” är världens friskaste och trevligaste hund, så betyder inte detta att alla hans avkommor kommer att ärva hans förstklassiga fysik och mentalitet. Genetiken drar sig längre än så, även en gammefarfar kan göra sig påmind genom en valpkull. Genetiken valpen ärver är både ifrån hanen och tiken, samt dess egna genetik och arvsmassa. Har en seriös uppfödare en trevlig tik, med utmärkta höfter & mentaltest och inga anmärkningar i övrigt så kollar denne på kullsyskonens resultat och hundarna som finns i bakåtstigande led - för att avgöra om hunden är lämplig för avel eller ej. Kanske var denna tik “the lucky one” och var den enda i kullen som klarade sig utan mentala och fysiska problem - det är väldigt viktigt att veta i avel av så starka och personliga djur som hundar. Om du vill ha en liten kopia av din åldrande hund så är jag ledsen men måste meddela: det enda sättet är kloning. 

 Uppfödare av hundar där genetikens betydelse har varit ointressant och pengarna är av största intresse är ofta också de uppfödare som inte väljer sina valpköpare med omsorg. Oftast handlar det om “högsta budet” eller “först till kvarn” - det handlar inte om att ta några referenser på sina valpköpare, inga hembesök eller kontrakt. Köparen lämnar sina tusenlappar i handen på säljaren/uppfödaren och valpen är “såld” likt ett piano - ingen efterföljning eller valpköparstöd infinner sig. Inte heller några förpliktelser.

Jag ser denna uppfödning och träffar hundköpare från denna typ varje vecka. Inte bara av “kamphunds”-raserna utan numera också av “små-hunds raserna”. För båda kategorierna av hundar är fortfarande populära. Men med den oseriösa “Chihuahua-uppfödningen” (för att inte tala om den olagliga importen/smugglingen!!) så talar man inte om de instabila hundindividerna eftersom dess skada på människan kan jämföras med ett bett från ett marsvin… Där tar man tag i problemet, varnar för oseriös avel, blandras-uppfödare och olaglig import. Det gör man inte med “kamphunds-raserna”, utan där pratar man om hur farlig hundarna kan vara. Borde förbjudas, beläggas med munkorg och avlivas. Men vore problemet så enkelt att det handlade om ett rasrelaterat problem så hade jag varit den första att propagera för förbud, precis som jag arbetade för att få bort varghybriderna från marknaden. Men problemet skulle kunna handla om vilken ras som helst - det är problemet tyvärr. Viktigt att förstå är även att jag ej anser Chihuahuan som ras vara ett problem, utan de som missbrukar aveln/uppfödningen av dem. 

Jag vet i dagsläget inte om en enda registrerad Pitbull terrier som gjort löpsedel i svensk tidning, jag vet att merparten av de hundar som gjort “förstside-nyheter” av “kamphunds”-slag är blandraser av div. raser, med eller utan Pitbull terrier. Idag finns ett 500-tal registrerade Pitbulls i Sverige och ingen större uppfödning av dem. SKK (Svenska Kennel Klubben) för ett gott register av var nyregistrerad Amstaff (American Staffordshire terrier) och Staff (Staffordshire Bulllterrier), och även om det finns många fler av dem i Sverige så vågar jag påstå att det inte är många av dem som orsakat större skada i det svenska samhället.

Problemet är i min mening uppfödarna - rakt igenom. Det är uppfödaren som väljer vilka individer som skall få avkommor och som väljer vilka personer som skall få köpa de valpar som kommit till världen.

I min mening borde vi strama tyglarna för blandrasuppfördningen. Varför beslutar man inte att blandrasuppfödningen skall vara lika kontrollerad som den renrasiga uppfödningen? Att alla blandrasvalpar måste registreras, och kan inte registreras såvida modern och fadern genomgått t.ex. höftledsröntgen och mentaltester? Att alla kullar man har måste skattas för vore väl en god idé. I renrasiga hundarnas värld handlar det om att man får skatta för tredje kull och uppåt, men när man korsar raser och blandar hundar till höger och vänster ser jag personligen inget problem med att man skall vara skatteskyldig redan vid första kull och dessutom kan få skatteskuld om blandraskull man inte registrerat uppdagas eller anmäls till skattemyndigheten. I min värld så är detta svartjobb som vilket annat som helst. Snabba, skatterfria pengar. Inte konstigt att blandrasaveln existerar, det inbringar mycket pengar. 

Så istället för att arbeta för ett förbud av en hundras som inte ens står för en betydande del av hundbett eller vårdslöshet så måste man ta tag i problemet vid roten, annars så tror jag inte att vi kommer att komma någonstans i problemet kring dessa hundar som orsakar rädslor, vållar skada och dess ägare som har ett tydligt bristande hundägaransvar.

Tack för ordet, Rebekah Johansson