Få saker irriterar mig så mycket som kedjebrev. Jag menar - hur tänker folk? Inne på Facebook exempelvis. Jag ska berätta något revolutionerande för er som skickar vidare:
- Om du inte skickar vidare kommer du inte dö, din mamma kommer inte dö, ingen förbannelse kommer läggas på dig.
- Du kommer inte få upp namnet på den som är kär i dig
- eller för den delen den som besöker din Facebookprofil mest om du vidarebefordrar.
- Du kommer inte få tur i kärlek bara för att du skickar vidare ett jävla brev.
- Det kommer inte hända något häftigt med den där hund-bilden eller någon annan bild heller. Förutom att den sprids till typ alla.
- När det kommer till namninsamlingar så funkar inte de heller i ett kedjebrev. För att kunna samla alla namnen på ett och samma ställe och verkligen se till att alla får vara med krävs att man går till en separat sida. Det finns inte någonsin en namninsamlings-kedjebrev som gjort skillnad i världen.
- Tror du att jag på allvar tror att vi är mer vänner om du skickar ett glittrigt hjärta eller en virtuell kram där det står hur mycket jag betyder? …som du skickat ett exakt likadant till ALLA du känner… och att jag måste skicka detta till alla mina vänner, inklusive dig om jag är er riktiga vän. Är det så en riktig vänskap definieras? Ett glittrigt hjärta i en bild?
Men vad händer då man skickar vidare då?
Jo, det skall jag berätta. Om du skickar till tio av dina vänner, och dina tio vänner skickar till tio av sina vänner, då är vi helt plötsligt uppe i tusen mail. Och sen har du mage att klaga på att det går långsamt på sidan, eller att det inte alltid funkar!
Andra bloggar om: kedjebrev, ilska, arg, mail, facebook
Kommentera? 3 kommentarer från:
Annakarin
Karolin
Jag gick faktiskt nyss ur detta elände Facebok just på grund av allt skräp man får.
hatar också kedjebrev!!!! bra inlägg!!! gör det nått om jag länkar dej?
Kul att hitta till din blogg och ja, du är snygg
Hoppas du har det bra i Jokkmokk (hihi) KRAAAm.